Om

"Där alfabetet har 84 bokstäver"

Bloggarkiv från mitt volontäruppdrag

som lärarfortbildare i Kambodja 2011.

Ingela Netz

skola organisation ledarskap

Fotograf: Åke Westin

Ingela

"Gå aldrig förbi"

När jag valde att lämna en karriär som marknadschef inom mediabranschen för ett lärarvikariat, var det för att jag ville leva efter devisen ovan. Jag vill se, jag vill göra skillnad, jag vill ta ansvar. Jag vill helt enkelt göra världen till en bättre plats. För alla.

"Allt verkligt liv är möte"

Martin Buber formulerar hur lärande och mänsklig utveckling sker:

i möten.

Min syn på lärande är sociokonstruktivistisk. Vi lär och utvecklas när våra tankar, åsikter och erfarenheter speglas i andra människor. Och riktiga möten kräver mod att våga få syn på sig själv.

Mitt mål är att skapa förtsättningar för dessa möten. För mig själv och för andra. Mod lär jag mig av livet.

Engagemang

Jag kan inte låta bli. Jag dras till det, lockas av det och smittar det vidare.

I mig bor en entreprenör som i alla sammanhang ser möjligheter, spännande stigar som måste utforskas och saker jag kan lära mig. Entreprenören har också sällskap av idealisten.

Min drivkraft är främst att göra nytta. Att göra gott för andra och att göra världen bättre och i det också lära mig själv nya saker.

Kanske finns där också en tok. Någon som, ju äldre och erfarnare jag blir, allt oftare vågar kicka Jante i rumpan och göra lite oväntade, knasiga och "galna" saker.

 

Det här är jag

 

Ingela Netz är född 1970 i Hölö, utanför Södertälje. Till Hölö kom jag tillbaka som husägare i mitten av 90-talet eftersom jag hade lyckan att finna "den rätte" redan som tonåring och vid 25 års ålder därmed var gift och mamma till en son. Den rätte och jag har därefter lyckats ge ännu ett fint bidrag till världen genom dottern som föddes 2001. Och rätt många år senare bor den rätte, jag och barnen kvar i det härliga gula huset mitt i byn. Det var ockå i byn jag "hittade hem" till skolan och därmed gjorde ett viktigt och livsavgörande karriärbyte i mitten av 2000-talet. Som lärarvikarie på högstadiet upptäckte jag egenskaper, förmågor och talanger hos mig själv som tillsammans med en spirande passion för lärande gjorde att jag älskade varje sekund av mina fem år i läraryrket.

Eftersom ledarskap alltid lockat mig (jag hade mitt första chefsjobb som 22-åring) var steget in i skolledarskapet en självklar konsekvens av min nyfikenhet och lusten att utvecklas. För att lära mig så mycket som möjligt om skola på alla nivåer tog jag också chansen att jobba inom kommunal skolförvaltning när möjligheten gavs. Och jag tog chansens att stärka min pedagogiska kompetens som lärarutbildare i Kambodja i organisationen Teachers Across Borders.

Med den kompetens och det kontaktnät jag byggt upp blev uppdraget som verksamhetsstrateg en naturlig fortsättning i karriären, och årsskiftet 13/14 fick jag förmånen att som rektor starta och leda en helt ny kommunal grundskola. I januari 2016 vände jag blad och tillträdde under våren en tjänst som rektor och förskolechef på Parkskolan Salem, en skola inom Pysslingen-koncernen.